Pacta sunt servanda gäller även saudier

Saudiarabien utgör enligt uppgift 20 procent av svensk vapenexport. Pakistan, dryga sex procent. I samband med den gångna veckans stora rubriker lydande ”Sverige bygger vapenfabrik i Saudiarabien” har den svenska vapenexporten – ännu en gång – kommit på agendan. Ordalagen har varit hårda, beskyllningarna desto fler. Frågan är om debatten kring avtalet – i sig – är överspelad.
___________________________________________________ 

Samarbetsavtalet mellan Sverige och Saudiarabien slöts 2005. Av avtalet framgår att Sverige åtagit sig att hjälpa saudierna att sätta upp en inhemsk vapenproduktion. Den omdebatterade vapenfabriken utgör ett led i denna överenskommelse.

Det svenska avtalet är på intet sätt unikt. Liknande avtal har slutits med såväl Tyskland som Storbritannien. USA:s relation till saudierna behöver knappast ens redogöras för. För västvärlden är Saudiarabien en strategiskt viktig allierad i kampen mot terrorism. Likafullt ger partnerskapet möjlighet till ökad kontroll i regionen.

Att andra länder valt att förse saudierna med krigsmateriel innebär naturligtvis inte att Sveriges agerande – på dessa grunder – kan försvaras. Däremot skulle diskussionen med fördel kunna nyanseras. Utrikespolitik i allmänhet och vapenexport i synnerhet är aldrig svart eller vit. Att med en svensk blåögdhet hävda att vapenexport till, eller samarbete med, tveksamma regimer alltid – per se – är av ondo är att visa liten förståelse för omvärlden.

Ibland har man att välja sina fiender. Och sina allierade.

Till de politiker och samhällsdebattörer som nu kräver att Sverige ”river upp” avtalet med Saudiarabien har jag egentligen bara en sak att säga. Pacta sunt servanda. Sverige har att fullgöra sina förpliktelser och det alldeles oavsett vad vi tycker om saken. Inte minst med anledning av att samtliga riksdagspartier varit införstådda med avtalets innehåll.

Saudiarabiens styre kan inte försvaras. Det är en regim där fri- och rättigheter är av föga – för att säga intet – värde. Ur utrikespolitisk synvinkel är landet emellertid en garant för stabilitet i ett annars mycket oroligt Mellanöstern. Om detta är skäl nog till att samarbeta med landet låter jag vara osagt. Antagligen är svaret nekande. Avtalet – oss emellan – är emellertid ostridigt. Vi visste vilken sorts regim vi hade att göra med och vi valde att skriva på.

Nu har vi att fullgöra våra åtaganden.
Beklagligt nog, kan tyckas.
______________________________

Niklas Gréen
Lewenhards
lewenhards@live.com

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: