Tag Archives: alliansen

Beslutet om oförändrad brytpunkt kan rivas upp

I förra veckan röstade riksdagen ned regeringens förslag om att höja brytpunkten för statlig skatt. Beslutet omgärdades av stor oenighet och politiskt rackarspel. Flera högt uppsatta jurister säger nu att beslutet kan rivas upp, förutsatt att en enskild medborgare överklagar ett skattebeslut fattat i enlighet med de oförändrade reglerna.
____________________________________________________________
Image
Den som får högre skatt
än vad denne skulle fått med regeringens förslag skulle kunna hävda att beskattningen sker i enlighet med ett beslut som inte fattats på rätt sätt. Eftersom beslutet inte har fattats i enlighet med grundlagen så kan beslutet inte tillämpas.

Skatteverket skulle även kunna göra en självständig tolkning i frågan om beslutet fattats på rätt sätt. Att så skulle ske får dock anses föga troligt. Enligt Sofia Malmring, rättslig specialist på skatteverket, har skatteverket ingen anledning att misstro den demokratiska processen.

Oavsett vilket kan 2014 komma att bli ett intressant taxeringsår.

_______________________________
Niklas Lewenhard Gren
contact@lewenhards.nu

Advertisements
Tagged , , , , , , , , , ,

Debatt: När svensk riksdag blev polsk

I snart 20 år har Sveriges riksdag varit enig i frågan om svensk budgetordning. Enigheten har inneburit att statsbudgeten läggs – och röstas igenom – som en helhet. Efter onsdagens votering har den svenska budgetordningen emellertid brutits upp. Politiken fick företräde framför juridiken och Socialdemokraterna gjorde gemensam sak med Sverigedemokraterna. Onsdagen den 11 december 2013. Dagen då svensk riksdag blev polsk.
______________________________________________________
Image
Det är ingen överdrift att förlusten i voteringen om den statliga inkomstskatten är sittande regerings största förlust. I sak har spelplanen varit enligt följande. Regeringen anser sig kunna undvara tre miljarder kronor i form av skattesänkningar medan oppositionen anser att dessa pengar behövs i budgeten. Tre miljarder utgör, i sammanhanget, ungefär tre promille av statsinkomsterna. Knappast några summor att bråka om kan tyckas. Förutsatt att man inte sitter i opposition det vill säga, och hellre lever rövare än håller sig till god ordning.

För den som är bekant med den svenska regeringsformen är det ingen nyhet att all offentlig makt ska utövas under lagarna. Lagen sätter därmed upp gränserna för det politiska maktutövandet. Så långt, inga konstigheter. Varje demokratisk rättsstat vilar på detta nödvändiga fundament. En högst skrämmande utveckling är dock – om än knappast ny – hur de juridiska argumenten ofta får stryka på foten när de ställs mot politiskt dito. Utvecklingen torde ha sin förklaring i makthunger och, ibland, ren illvilja. Att sätta en käpp i regeringshjulet tycks vara en för oppositionen mycket roande uppgift. Regeringen kan ju annars få för sig att den bestämmer och så kan vi ju naturligtvis inte ha det.

Att de i opposition vill sätta sig på tvären i vissa frågor är naturligtvis inget problem. Det är ju i grunden deras uppgift att så göra. Något annat vore klandervärt ur demokratihänseende. Det innebär emellertid inte att politiskt missbruk av juridiska institutioner kan godtas hur som helst. Alldeles oavsett partitillhörighet torde det vara av intresse att konstitutionsutskottet – vars uppgift är att övervaka att lagarna följs – inte politiseras. Själva grundsyftet med konstitutionsutskottet sätts helt enkelt ur spel.

Vad oppositionen i realiteten har gjort är att öppna Pandoras ask. Från och med nu kommer det vara lättare för riksdagspartierna att lägga till och ta bort delar av propositioner som de gillar eller inte gillar. Hur detta kommer att påverka Sveriges statsfinanser kan bara sias om. Oavsett vilket är det beklämmande att det ibland tycks vara viktigare att göra “en politisk poäng” än att upprätthålla lagar och regler.

___________________________________
Niklas Lewenhard Gren
contact@lewenhards.nu

Tagged , , , , , , , , , , , , ,

Höjt straffminimum för grovt vapenbrott

I ett led att minska antalet illegala vapen i Sverige lämnar nu regeringen förslag om att höja straffminimum för grovt vapenbrott till fängelse i ett år. Regeringen föreslår även en särskild straffskala för synnerligen grovt vapenbrott. Användningen av skjutvapen i kriminella kretsar ses som ett växande problem.
____________________________________________________________
Image
En tillgång till skjutvapen är inte sällan en förutsättning för att grova våldsbrott ska kunna komma till stånd. Därför är brottet, enligt regeringens uppfattning, särskilt allvarligt. Nuvarande straffminimum för grovt vapenbrott är 6 månader.

Att höja straffminimum för grovt vapenbrott till ett år anses bättre spegla brottets allvarliga natur. Straffmaximum för grovt vapenbrott föreslås även höjas till sex års fängelse, liksom en ny straffskala för synnerligen grova vapenbrott införs. I övrigt ska man överväga om försök till grovt vapenbrott även bör kriminaliseras.

Att illegala skjutvapen utgör ett problem är nog de flesta eniga om. Likväl finns anledning att ifrågasätta regeringens tilltro till lagens avskräckande effekter. Vi måste hålla i minnet att tillgången till illegala vapen i huvudsak är ett medel för de ändamål brottsligheten avser uppnå. Vapeninnehavet är sällan ett ändamål i sig.

Jag vill med det här inlägget på intet sätt förminska brottets allvarlighet. Naturligtvis är illegala vapen ett samhällsproblem och det alldeles oavsett storlek och omfattning. Däremot borde regeringen fråga sig vilka effekter lagskärpningen rimligen kan få. Att den organiserade brottsligheten skulle avstå vapeninnehavet enbart på grund av rädslan för strängare straff är naivt. För det stora antalet i dessa kretsar torde vapentillgången snarare utgöra en viktig – och kanske rentav nödvändig – livförsäkring.
_______________________________
Niklas Lewenhard Gren
contact@lewenhards.nu

Tagged , , , , , , ,